Jag har genomfört en kvalitativ undersökning genom att använda verktyget Svenska dagstidningar från Kungliga biblioteket. Undersökningen är en innehållsanalys av Expressens och Dagens Nyheters artiklar under åren 1986- 2020. Där ska jag välja ut två artiklar, en från vardera tidning, angående mordet från vart fjärde år (totalt 20 artiklar). Jag valde dessa två tidningarna då de har samma ägare vilket gör det intressant att jämföra hur de olika tidningarna uttrycker sig, samma politiska färg samt att båda tidningarna har sitt kontor i staden där mordet skedde, Stockholm. Det som skiljer tidningarna åt är att Expressen är en kvällstidning och Dagens Nyheter är en dagstidning. Jag ska sedan ställa en förutbestämd grupp frågor till varje artikel för att få svar på mina frågeställningar. Jag ska ställa samma frågor till varje artikel oberoende från vilket år eller vilken tidning som publicerade den för att få hög reliabilitet. Frågorna är bifogade i en enskild tabell (bilaga 1 och bilaga 2).
I denna studie undersöktes tidningarnas rapportering av Palmemordet i form av en innehållsanalys för att kunna visa hur dags samt kvällspress rapporterar olika respektive lika kring samma ämne. En avgränsning gjordes då det i Svenska Dagstidningar arkiv finns tusentals texter angående mordet. Avgränsningen innefattade en artikel från vardera tidning vart fjärde år. Artiklens publiceringsdatum skulle även vara så nära mordets inträffande som möjligt varje år (28 februari). Databasen som användes visar alla texter där sökordet “Palmemordet” dök upp. Det sistnämnda innebar att texter vars innehåll i stort sätt inte tillhörde mordet dök upp. Dessa texter blev inte utvalda vilket innebar att vissa texter som var närmare datumet då mordet inträffade inte användes. Detta påverkade främst reliabiliteten.
Då jag inte hade tillgång till en litterär samling där alla tidningarnas utgåvor var tillgängliga var mitt utbud begränsat. Den ursprungliga planen var att göra en innehållsanalys på texter från båda tidningarna från samma datum varje år (28 februari). Detta kunde som sagt inte genomföras då databasen som användes inte hade ett sådant stort utbud. Istället plockades artiklar ut som publicerats så nära det egentliga datumet som artiklarna skulle vara från (29 februari) samt var relevanta nog för ämnet (Palmemordet). I följd av detta skulle någon annan som använder sig av en annan databas troligen använda sig av andra artiklar samt möjligtvis få ett annat resultat. Reliabilitet skulle öka ifall alla tidningarnas texter fanns tillgängliga alternativt att de texter jag använde var de enda texterna som finns angående Palmemordet.
Undersökningens validitet kan ses som både hög men även låg beroende på vad som diskuteras. Å ena sidan är validiteten hög när det kommer till värdeorden som används samt vilka av de misstänkta som nämns. Å andra sidan är validiteten gällande tonaliteten samt i hur polisen gestaltas tillsammans med tonen mot polisen lägre. Detta eftersom för att komma fram till dessa tre saker gjordes en tolkning av texten. Andra som läser samma texter kan finna samma värdeord samt namn på de misstänkta medan de kan tolka tonaliteten annorlunda samt i vilket sammanhang polisen nämns och hur de gestaltas. För att öka validiteten skulle en eller flera andra opartisk personer läsa texterna och med hjälp av mina samt deras tolkningar komma fram till ett resultat.