I detta avsnitt hanteras tidigare forskning och de teoretiska ramverk som kommer hjälpa undersökningen att ge svar på sina frågeställningar. Kapitlet berör teori och tidigare forskning inom gestaltning och tonalitet.
Bild: Jack Mikrut/SvD/TT
Gestaltningsteorin
Gestaltningsteorin är en flersidig teori med flera olika synsätt. Teorin handlar bland annat om hur mediernas gestaltningar av verkligheten påverkar människors uppfattningar av verkligheten. I en annan form handlar teorin om hur medierna, genom att gestalta verkligheten på vissa sätt, men inte andra sprider samt återger olika ideologiers sätt att utforska verkligheten. I en tredje skepnad handlar gestaltningsteorin om mediernas innehåll och vad de representerar (Strömbäck, s. 113, 2014). Det engelska namnet för gestaltningsteorin är framing theory. Termen framing kan översättas till utformning, gestaltning eller inramning (Strömbäck, 2014). Gestaltning är att välja ut vissa anblickar av verkligheten och att göra läsaren uppmärksam på just dessa perspektiv (Entman, 1993). Gestaltningar formas genom val av ord, fakta, perspektiv och betoningar.
Gestaltningsteorin bygger på två anmärkningar. Den första anmärkningen är att nyheternas bild av någon form av anblick av verkligheten aldrig är likadan som den anblick av verkligheten nyheterna avhandlar. Medierna skildrar inte verkligheten, medierna gestaltar verkligheten. När journalister formger sina texter väljer de hur de ska utformas, de gestaltar verkligheten på ett särdeles sätt, de lyfter fram somliga problem eller värderingar. Den andra anmärkningen handlar om att det som har betydelse för människors uppfattning av verkligheten inte är verkligheten som den ser ut, utan bilder av den (Strömbäck, s.114–115, 2014). En metod för att granska gestaltning på är att använda sig av gestaltningsramar.
Gestaltningsramar
I en föregående undersökning om gestaltning och gestaltningseffekter urskiljs fem olika gestaltningsramar(Semetko & Valkenburg, 2000):
Attribut of responsibility: Ansvarsramen presenterar ett problem på så sätt att ansvaret för problemets uppkomst eller lösningen läggs på en individ, staten eller en grupp.
Conflict: Konfliktramen betonar en konflikt mellan individer, grupper eller institutioner som ett sätt att fånga publikens intresse.
Human interest: Denna ram ger problemet eller händelsen en känslomässig vinkel eller ett mänskligt ansikte.
Economic consequensces: Den ekonomiska konsekvensramen rapporterar om ett problem eller en händelse på så sätt att problemet får ekonomiska konsekvenser för en individ, grupp, institution, geografiskt område eller en nation.
Morality: Moralgestaltningsramen sätter problemet eller händelsen i en religiös eller en moralisk kontext (Semetko & Valkenburg, 2000).
Tonalitet
Ett ytterligare sätt att undersöka gestaltning på är att analysera art av tonalitet. Tonalitet är en analys som används för att göra en subjektiv granskning för att avgöra om medieinnehållet är antingen gynnsamt eller ogynnsamt för personen, företaget eller organisationen i texten. Tonalitet delas in i positiv, negativ eller balanserad tonalitet (Messner & South, 2011).
Positiv tonalitet avspeglar en text med social sammanhållning och samarbete såväl som politisk och ekonomisk stadga eller styrka. Om det som framställs lämnar läsaren med en positiv ton eller förväntan om en ljus framtid har texten en gynnsam ton. Negativ tonalitet är texter som redovisar om sociala konflikter och oordning samt politisk och ekonomisk instabilitet eller svaghet. Texter med negativ tonalitet berör skrämmande problem, syndabockar eller hot mot yttrandefriheten. Balanserad tonalitet är texter som inte speglar gynnsamma eller ogynnsamma omständigheter. Detta beroende av endera balanserat innehåll eller brist på kontroversiellt material. Balanserade texter har varken positiv eller negativ åsikt utan är objektiv (Kweon, s. 172, 2000).