Bild: Polisen
I detta kapitel presenteras samt diskuteras resultatet utifrån tidigare forskning och sammanställning av den kvalitativa undersökningen.
Traditionellt har den stora skillnaden mellan kvällstidningar och dagstidningar (morgontidningar) varit att kvällstidningar inte trycks på morgonen eller förmiddagen. Begreppet kvällstidning kommer av att tidningen tidigare utkom på eftermiddagen (aftontidning) eller kvällen, vilket gjorde att de kunde rapportera om sådant som hänt under dagen. Dagstidningar och kvällstidningar arbetar på olika sätt. Du kan prenumerera på dagstidningar medans du behöver köpa en ny kvällstidning dagligen i butiker ifall du vill läsa den. Vad som skiljer kvällstidningar från morgontidningar är att de till större del finansieras av lösnummerförsäljning och lockar därför läsare med stora löpsedlar anmärkningsvärda rubriker (Morén m.fl. 2006:091). I praktiken innebär det att kvällstidningar i högre utsträckning än morgontidningar frångår kraven på opartiskhet, balans och allsidighet. Istället prioriteras underhållning, att uppröra och fånga uppmärksamhet (Morén m.fl. 2006:091).
Hur speglade Expressen respektive Dagens Nyheter polisen i koppling till mordet
I denna studien är en av frågeställningarna hur polisen speglas i tidningarnas texter kopplade till mordet. Detta har undersökts med hjälp av gestaltningsramar som tidigare nämns i avsnittet bakgrund. Även den generella tonen och sammanhanget som polisen nämns i har undersökts. Resultatet av detta går att finna sammanställt i bilaga 3 och 4. I bilaga 1 och 2 går det även att läsa motiveringar till varför texten tex har en negativ tonalitet samt polisen gestaltas enligt ansvars-ramen. Det framgår tydligt i resultatet att den dominerande gestaltningsram som polisen framställdes i av båda tidningarna var Attribut of responsibility, ansvarsramen. Ansvarsramen gick att identifiera i 7 samt 8 av 10 artiklar från vardera tidning. Utöver detta användes även en annan gestaltningsram vars användning liknande ansvarsramen inte varierade något markant mellan tidningarna.
Expressens gestaltning av polisen dominerade som sagt av ansvarsramen. Utöver den användes även konfliktramen. Användningen av ansvarsramen i 8 av 10 artiklar är ett naturligt utfall och förutsägbart resultat. Detta då ansvarsramen presenterar ett problem och betonar att ansvaret för problemets uppkomst alternativt lösning ligger på en individ staten eller grupp, i detta sammanhanget polisen. Med förståelse av detta är det logiskt att polisen gestaltas enligt denna ram då myndighetens syfte är att utreda samt förebygga kriminalitet och därmed förväntas “lösa” mordet. Samma motivering går att använda i diskussionen till varför Dagens Nyheter använde sig av denna gestaltningsram i 7 av 10 artiklar. Till skillnad från ansvars-ramen som naturligt tillkommer vid samtal kring polisen kan konfliktramen ses som mer kontroversiell. Detta då konfliktramen betonar konflikter mellan individer, grupper eller institutioner för att fånga intresse. I omständigheter då polisen gestaltas av denna ram medför det att polisen vars uppgift är att kontrollera, samarbeta samt skydda är i konflikt och obalans. Expressen använde sig av denna gestaltningsram vid 2 tillfällen. Vid ett av tillfällena i en nyhetsartikel kring polisens förhandlingar med två kriminella bröder som uttryckt sig haft information kring mordet. Polisen kunde inte möta brödernas krav på betalning i utbyte för informationen och därmed hamnade de nämnda parterna i konflikt. Trots detta framgår det ingen negativitet riktad till polisen i nyhetsartikeln och konflikten i sig framgår inte ha haft en stor inverkan på utveckling av utredningen. Utifrån detta kan slutsatsen att konflikten användes endast som ett sätt att fånga läsarnas intresse dras. Det andra tillfället då Expressen använde sig av Conflict-ramen var i ett reportage där fokus låg på en konflikt som brutit ut inom polisen efter att Christer Pettersson pekats ut som ny huvudmisstänkt. Dagens Nyheter använder sig av Conflict ramen vid endast ett tillfälle i en ledare. I texten framgår de lögner som skett inom polisen samt konflikter och korruption som skedde när texten skrevs. I kontrast till Expressen använder Dagens Nyheter Conflict- ramen i ett sammanhang där konflikten är den verkliga nyheten som bör stå i centrum. Självklart skriver Dagens Nyheter om konflikten för att fånga intresse men detta görs på ett mindre uppenbart sätt. Ledaren av Dagens Nyheter har en underton av att de vill informera läsaren till skillnad från Expressen som tydligt har en tendens att istället vilja “suga in” läsaren.
I bilaga 3 och 4 går det att se om tidningarnas texter framställde polisen på ett positivt respektive negativt sätt samt om texternas rapportering om polisen var neutral. Även i detta kriteriet skilde sig tidningarna åt. I Expressen framställdes polisen överlag på ett negativt sätt medan Dagens Nyheter genomgående framställde polisen i ett neutralt sammanhang. Som tidigare nämnts i bakgrunds avsnittet kring tidningarna har de olika roller i mediebranschen och därmed olika sätt att rapportera så väl som att uttrycka sig (tex värdeord). Det sistnämnda tydliggjordes av resultatet av denna frågeställning. Expressens återkommande negativa rapportering kring polisen går att koppla till kvällstidningars ständiga behov av publicitet och uppmärksamhet för att finansieras. Då det under majoriteten av utredningens gång inte gick att prenumerera på en kvällstidning behövde Expressen dagligen möta allmänheten med chockade rubriker samt starka uttalanden för att fånga in läsare. Genom att lyfta fram det negativa i samhället och skapa spänning och funderingar är ett sätt att försäkra deras framgång och därmed naturligt för tidningen och kan som tidigare nämnts ses i övervägande del av texterna i denna undersökning.
Dagstidningar har traditionellt varit mer vaksamma med sina uttalanden och ordval. Detta eftersom de är ekonomiskt trygga nog då de har fasta prenumeranter vilket medföljer en säkrad inkomst. Dessutom är en dagstidnings syfte att informera och därmed kan de tänkas mer sällan vrida på ord eller tänja på verkligheten. Detta påstående kan stärkas av resultatet kring Dagens Nyheters rapportering kring polisen. Då tidningens huvudsakliga syfte är att informera kommer Dagens Nyheters neutrala ställning till polisen inte som en chock. Neutral information lämnar en läsare funderas snarare än med en åsikt vilket Dagens Nyheter genomgående åstadkommer. Tidningen rapporterade även kring polisen i en negativ respektive positiv ton, men detta motsäger inte det som tidigare nämnts om deras sätt att förmedla information. Polisen står ansvariga för många positiva samt negativa uttalanden och händelser under utredningen. Som en tidning vars syfte är att informera ska dessa händelser naturligtvis lyftas fram och förmedlas i en så lik gestaltning av verkligheten som möjligt. Därför bör även dagstidningar nämna polisen i positiva samt negativa sammanhang vilket Dagens Nyheter gör.
Vem/vilka av de misstänkta gärningsmännen rapporterade tidningarna om
Bådadera tidningarna nämner Christer Pettersson i störst utsträckning, Expressen 6 gånger och Dagens Nyheter 4 gånger. Förvånansvärt nämner ingen av tidningarna Victor Gunnarsson som var fallets första misstänkta gärningsman. Varför Gunnarsson inte nämns av båda tidningarna är svårt att motivera mer än att han inte var aktuell i utredning under lång tid alternativt att texterna som ingick i mitt urval slumpmässigt inte involverade honom. Skandiamannen, Stig Engström, återkommer i respektive tidningarnas texter, 2 gånger i Expressen och 1 gång i Dagens Nyheter. Utöver de 3 civila männen nämns även PKK spåret gemensamt 3 gånger i de 20 texterna. Totalt nämnde Expressen någon av de misstänkta mördarna i 9 av 10 texter i kontrast till Dagens Nyheter som i lägre grad endast nämnde de misstänkta i 7. Dessa resultat går att finna sammanställt i bilaga 3 och 5. Att Dagens Nyheter i större utsträckning inte nämner de misstänkta kan såsom deras rapportering kring polisen kopplas till att de inte vill sprida falsk information och rykten. Under utredningen har många spår kommit och gått medan endast en av de misstänkta fällts för mordet. Därav kan att skriva om dessa olika spår och dess teorier verka onödigt och som ryktesspridning då det inte var säkerställt att spåren var skyldiga till mordet. Som en informations mediakanal gäller det att informationen man ger ut är sann samt relevant. Expressens rapportering kring de misstänkta gärningsmännen går lätt att motivera. Som en mediekanal som fordras i skandaler och chockade rubriker är nya rykten samt teorier ett sätt att utvinna deras ekonomiska intresse samt få ökad publicitet.
Finns det skillnad respektive likheter i hur tidningarna rapporterade
Innehållsanalysen inkluderade även frågan om tonalitet i texterna, liksom de andra frågeställningarna skilde sig även tidningarnas resultat åt här. Tonalitet innebär om innehållet i texten är antingen gynnsamt eller ogynnsamt för de som nämns i texten samt med vilken känsla texten lämnar läsaren med. Som tidigare nämnts i bakgrunden delas tonalitet in i tre grupper, positiv, negativ samt balanserad tonalitet. Dagens Nyheters texter hade i störst utsträckning en balanserad tonalitet (5 av 10) Förundransvärt hade dock 4 av Dagens Nyheter en negativ tonalitet är därmed endast en text med positiv tonalitet. Detta är förundransvärt då som tidigare diskuterats är Dagens Nyheter en dagstidning som förväntas vara mer neutral vilket studiens resultat har visat med hur de rapporterar kring polisen. Expressen däremot har en mer jämn fördelning av tonalitet emellan sina texter, 4 balanserade, 3 negativa och 3 positiva. Detta går att se sammanställt i bilaga 3 och 6.
Slutsats
Tidningarnas likheter samt skillnader går att läsa om tidigare i resultatavsnittet samt i bilaga 3. Samtliga resultat av innehållsanalysen skiljer sig endast åt med små marginaler men eftersom endast 10 texter från varje tidning undersöktes upplevs kontrasterna som större. Återigen vill jag poängtera att tidningarnas rapportering i hög grad går att koppla till deras ekonomiska intressen samt rollen tidningen har inom mediebranschen. Tidningarna hade liknande resultat i kriteriet tonalitet, nämnda gärningsmän samt gestaltning av polisen. Varför båda tidningarnas tonalitet bryter deras generella mönster kring rapportering samt stereotyperna som dags- respektive kvällstidning är svårt att motivera med hjälp av bakgrunds arbetet inför denna undersökning. Resultatet där tidningarna skiljer sig åt i störst grad var självfallet i vilket sammanhang de nämner polisen. Resultatet av denna undersökning bevisade att det finns tydliga skillnader mellan dags- respektive kvällstidningar även om de delar samma ägare samt att det finns en differens i hur de rapporterat kring samma ämne, Palmemordet.